hurra, jag gjorde det!

Länge, länge, läääääänge har jag samlat mod att ta mig ut och springa! Min stackars kropp är en spillra av sitt forna jag!
Idag, äntligen, var dagen då modet och viljan infunnit sig. Ner i källaren gick jag, grävde fram tights, skor, linne och skaltröja...passformen...njae, inte riktigt så snygg som jag minns...men men!
Å sen sprang jag (läs joggade/gick)....Jag valde 3 km att börja med och kondisen var faktiskt inte så tokig som jag trodde den skulle vara, det är muskelkraften i benen som tryter. Det var ändå skönt att höra knastret av grusen under fötterna, fågelkvittret från träden och den svaga brisen över fältet...musik hade varit överflödig. 
Jag hoppas nu bara att jag kan vara mig själv trogen och faktiskt fortsätta komma i form...Filip peppar mig som tur är.

Ikväll har vi ätit tork med potatis och ägg & persiljesås, en favorit jag haft sedan barnsben...och just idag blev det helt perfekt!


Jag avslutar med att säga grattis till världens bästa svärfar på födelsedagen...


Kramar
Andrea